Victors blogg

Nu ska jag upp om 1½ timme och bege mig mot flygplatsen. Mot mitt flyg mot London. Men jag kan inte sova. Så fort som jag släcker lyset så kommer det något som biter mig och det blir stora nässelutslag. Det var lika dant när jag som imorse, men då sprayade jag in hela mig i insektspray och somnade gott.

Jag har googlat lite på det och det kan vara vägglöss, men tänk om det är det som alla fasar för bedbugs… Dock ska de utslagen komma senare. Det är billigt boende iaf, fick ner det till 10MYR natten(2 nätter) vilket motsvarar 24kr natten. Då ingår det fritt te, wifi och boende i ett singelrum med AC och Fläkt (inte för att man behöver det här då det bara är 25 grader om natten). Så lite kryp får man väl ta då.

I London kommer jag möta upp Alex som jag reste lite med i Central amerika, bodde i samma rum med honom iaf i San Juan del Sur (Nicaragua). Där ska jag bara lämna av min packning på hans jobb och sedan gå ut och ta en öl. Så jag hoppas att jag lyckas sova på flyget.

Annars har jag shoppat idag, försökt iaf. Nya skor, en tröja, en tshirt och en souvenir blev det.

Jag har varit på ön Tioman i tre dagar nu och det är en väldigt avslappnandeÂ�ö. Här gjorde jag lite djungeltrecking, snorkling och solade på stranden. Om man vill kan man få en hel strand för sig själv här.

Haha jag blev full iskratt när Bobby skickade över en länk till BBC om den mystiske hästpojken som fångats på Google Earth. För mig är det mer konstigt att google inte har lyckats filma en hästmask innan.

Här är länken till BBC

http://news.bbc.co.uk/2/hi/scotland/north_east_orkney_and_shetland/10401345.stm

�

Eller om ni hellre vill läsa på aftonbladet

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7372313.ab

Jag har ju lite hästkort på min picasa som jag kan dela med mig av

De första korten är ifrån när vi åkte till Åre 2008 under Campusweekend

och här lite bilder från östeuropa förra sommaren, undra om det är någon på den bilden.

Här är ifrån Tallinn under nyår.

�

Detta är ifrån en midsommar i Halmstad (2007)

Snell hest

Jag kan meka

jag kan skruva

för jag har ingen gummiluva

för jag är en häst, häst häst

för jag är en häst, häst häst

Nu är det midsommar, dock inte så mycket firande för min del. Febern har kommit tillbaka och jag känner mig inte 100%.

Jag tog nattbussen till Lumut för att sedan ta färjan över till Pangkor Island. Till denna nattbuss hade jag för en gång skull förberätt mig glömmer alltid det. DVS de har en tedens att alltid köra AC förfullt på det kallaste. Så jag tog på mig långbyxor(kändes konstigt att ha långbyxor på sig nu efter att ha burit short i några månader), en extra t-shirt(har ingen långärmad kvar), en sarang och en handduk.Â� Jag trode att det skulle räcka, men nää. Denna gången var det extremkallt inne i bussen. Var nog ca 15 grader. Så jag frös riktigt ordentligt hela resa. Jag frös så att det gjorde ont i benen och tänderna. Efter det så mådde jag inte bra och febern har kommit tillbaka lite och jag mår inte så bra längre.

Väl när jag kom till Pangkor så kollade jag runt på de olika boendena. De flesta var ganska skabbiga, nu när jag inte mår så bra så vill jag ha det rent och så lite kryp som möjligt. Jag gick upp en prisklass till ca 145SEK /natten. Jag tänkte att det kan det vara värt. Efter att jag checkade in så gick jag och la mig för att sova och sov i 7 timmar. När jag vaknade så regnade och åskade det förfullt.

När det hade slutat regna gick jag på en prommenad och käkade mat och upptäckte lite av ön. Dock har jag ingen energi idag och lyckas inte uppskatta denna fina ö. Ön kallar invånarna i Malaysia för Malaysias Paradis. Här har de det mesta, stränder, dykning, djungel, apor, osv. Det mesta som du kan tänkadig. Längsmed gatorna vandrar aporna omkring och förgyller tillvaron. Trots allt detta och alla lovord i Lonely Planet så finns det nästan inga västerländska turister här (just nu iaf). På morgonen när jag kom så var hotellen istort sett helt ödelagda och det kändes lite som en spökstad, förutom en och annan lokalbo.

Jag fårse hur länge jag stannar här. Om jag mår sämre kommer jag nog åka till Kuala Lumpur, det finns då ingen vits med att vara här om jag inte kan ta del av det som erbjuds.

Jag hoppas att alla ni där hemma har en trevlig midsommar

Jag har anlänt till Pulau Perhentian Kecil, vilket är en väldigt vacker och avslappnande ö. Denna ön gillar jag mycket bättre än Gili Trawangan, dock inte alls lika turistit och inte lika mycket att göra. Men riktigt bra snorkling och det ska vara bra dykning också.

Jag är inte helt frisk än och här i Malaysia känner jag av lite allergi och lite astma (mest i KL). När man har astma så får man inte dyka med PADI. Dock inget farligt.

Igår så hoppade jag på en snorkeltur, jag åkte iväg med 3 koreaner och en kines. Första stoppet var vid Shark point, här såg jag en black tip reef shark. Jag hittade också en underlig fisk som jag plockade upp och gav till guiden. Efter det så var jag hans stora favorit.

På snorkelturen vilket inkludera 4 olika stop och tog ca 4-5 timmar så simmade jag med två stora sköldpaddor. Har aldrig sett så stora sköldpaddor och jag simmade med dem i ca 15 minuter och jag vet inte om de upptäckte att jag simmade brevid dem. Det var också två andra fiskar som liftade med sköldpaddorna. Det var väldigt mäktigt. Innan har jag bara sett sköldpaddor på relativt djupt vatten och inte så att de har kommit upp till ytan och hämtat luft precis jämte mig.

�

Här bor jag

Fiskar som jag tror att de trode att min kamera var mat, de kom fram och försökte tugga på den.

�

Skölpadda

�

På denna ön är det väldigt mycket svenskar.

Mer bilder hittar ni i vänsterspalten, klicka på bilderna för att komma till albummet

Nu är jag framme i Kuala Lumpur men jag har inte sett någon Koala. (Jag var bara tvungen att skriva så)…

De sista dagarna i Bali så hade jag lite feber, inte som jag brukar ha feber (typ 40 grader) utan kanske 39 grader. Så det var inte så farligt egentligen mer än att mar lite matt i kroppen och så. Men nu är det bättre men jag har lite ont i halsen.

Idag har jag mest gått runt i hela Kuala Lumpur, staden känns lite som en lillebror till Singapore tycker jag. Dock har den inte vuxit till sig lika fin som sin storebror än, men det kommer väl. Jag hade på mig min vita Neviströja som var helt nytvättad. Det dröjde inte länge tills att man såg hur skitigt det är i luften av gissningsvis alla avgaser här. För tröjan blev ganska fort grådaskig. När jag torkade mig på munnen efter ett mål mat på McDonalds så blev servetten lite smutsig om man säger så. Jag har iaf sett tvillingtornet och några till byggnader som man ska se här. Det verkar som att alla på hostlet ska ut och festa ikväll (de flesta verkar vara skandinavier), men jag har stängt in mig på rummet och känner inte för att bli meddragen på någon fest. Det blev en hel del festande på Bali då jag träffade många andra som jag har träffat på olika ställen på resan.

Jag tänkte nu skriva om lite frågor jag har fått under resans gång, dels av andra resenärer och av annat folk.

En fråga som jag har fått en hel del är om jag har varit sjuk någon gång på resan? I Nya Zeeland var jag lite förskyld, sen fick jag någon form av matförgiftning i Laos som varade en halv dag. Sen då dessa två dagarna på Bali som jag hade feber. Så inget stort och egentligen inget som har hindrat mig att resa, dock skulle det ha varit skönt att bara vara på ett hotellrum när jag hade matförgiftningen istället för att åka i en övervarm bil den hetaste dagen på resan. Men jag har klarat mig ganska bra än så länge, peppar peppar ta i trä.

Sen brukar jag få frågan om jag har varit rädd någon gång på resan då i synnerhet att jag har rest själv? Jag har inte varit rädd i den synpunkten att jag har rest själv, har inte heller försökt sätta mig i sådanna situationer som är extra riskabla att resa själv. Men rädd har jag varit, det var i Nevis efter att jag lämnade plattformen när jag hoppade bungyjump. då var det ren rädsla i ca 2 sekunder. Så rädd har jag aldrig varit. Sen när jag var påväg mot ormen i Byron Bay så var jag lite chockrädd precis när jag fick syn på den. Annars har jag inte direkt varit rädd, klart när man åkte jeepney vissa streckor i Filippinerna där alla kör som galningar utan marginaler. Men det är en sak som man vänjer sig vid, iaf jag. Men det har varit lite otäcka grejer också. En grej har jag inte skrivit om, det var i Kuta en morgon så vaknade klockan 7 av att hela rummet var fylld av brandrök. Då tog jag tag vid mina shjorts, plånbok och pass och gick till stranden för att kolla på vågorna. När jag kom tillbaka ca 45 minuter senare så hade röken i rummet börja lätta lite och jag packade min lilla väska med det viktigaste grejerna som jag skulle kunna behöva på fortsatt resa och ställde den vid dörren. Detta gjorde jag ifall det visade sig att det brann och jag snabbt skulle behöva rädda någon (om det skulle ges tid till det). Sen gick jag på toa och då upptäckte jag att röken kom in ifrån ventilationen på toaletten. Jag gick ut och kollade på andra sidan av hotellet där de håller på att bygger förfullt och där kom rökenÂ� ifrån också. Så då kunde jag ta det lugnt och gå och äta frukost. Men det var lite otäckt att vakna upp i ett rökfyllt rum, men det gäller att inte gripas av panik utan ta det lugnt och ta ett djupt andetag nära golvet.

Hur länge har du rest nu egentligen, måste vara hur länge som helst?Â� Jag startade resan den 26 Januari, så snart i 5 månader. Det är än väldigt lång resa och det är inte alla som får möjlighet att göra en sån här resa, så jag är tackfull.

Har du gjort några goda gärningar eller hjälp någon? Ett lätt svar är nej. Men lite smågärningarna har jag ändå gjort, men i de hela förutom att föröska vara en god människa så har jag inte gjort något för att förändra världen. Men som lite exempel, så att jag känner mig lite bättre :). Jag har som prencip att aldrig ge någon tiggar pengar, då jag hellre ger dem något annat. Så två gånger när jag har handlat nattmat i Kuta och väntat på min fina goda hamburgare i ca 15 minuter och magen bara har skrikigt efter den så har jag tagit med den och börjat vandra mot hotellet. Sen har jag sett dessa tiggare längs vägen hem och de är mycket hungrigare än mig. Så då har jag skänkt min nattemat till dem istället. Och de har blivit så glada för den lilla maten. Sen under resans gång så har jag varit med om faktiskt 3 gånger att den personen som har suttit brevid mig har tappat sin plånbok, när de är på väg att lämna så har jag sett det och ropat efter dem och de har fått tillbaka sin plånbok (2 gånger på flygplats och en gång på en färja). Det är sånna smågrejer som jag har gjort. Ett annat exempel så är de på flera ställen här urusla på huvudräkning och flera gånger har jag fått tillbaka fel. Ofta när jag får tillbaka lite förlite så brukar jag skita i det, menÂ�när de förlorar på det så brukar jag säga till. De har oftast mycket mindre pengar än mig så det tycker jag inte är mer än rätt.Â�Â�

Är du Tom Cruise? Nää jag är inte Tom Crusie…

Nu var det ett tag sedan jag skrev i bloggen igen.

Det r mest för att jag inte har gjort något spekatuklärt sedan sist. Jag har varit på Gili Trawangan, många svenska tjejers paradis. Iaf enligt några som jag har träffat och enligt de lokals som jag har pratat med. Dock inte mitt paradis. Efter att jag hade varit där i 2-3 timmar så ville jag mest bara därifrån. Vart man än gick så kom det fram någon som ville sälja svampar, maja, kokain osv. Skillnaden med detta stället och resten av världen är att de inte ger sig. Utan de försöker verkligen övrtala än. Vattnet när jag ankomÂ�hade en synlighet på ca 50cm.Â� I lonely planet står det att detÂ�är kristallklart vatten. Dock var det vackra färger och koraller inte alls långt ifrån stranden, som man lyckades trampa på för att man inte såg så långt ner iÂ�vattnet.

Dock efter att ha sovit där en natt så förändrades allt, lokalbefolkningen började känna igen än och de var inte lika på att sälja droger, dock fick man frågan vart 5 minut.Â�Jag umgicks en hel del med en amerika och vi festade lite grann och jag snorklade med en grupp och då hade vi en synlighet under vattnet på 15-30 meter vilket är helt ok.

Men efter några nätter tröttnade jag på Gili och drog tillbaka till Kuta, härÂ�har jag träffat många som jag har träffat innan på resan. Träffade även ett gäng svenskar här däravÂ�två halmstadbor. Men surfningen har varit skit fram till idag. Men idag gick jag upp klockanÂ�08 och survade och det var grymma vågor. Dock var det bara jag och lokalborna i vattnet. Nu har jagÂ�gått ner till en 6.8 bräda, vilket verkligen märktesÂ�när jag paddlade. Jag var typ helt slut i armarna efter 5 minuter. Dock var det starka strömmar idag så det var svårt att simma ut ochÂ�när man hade kommit ut en bit så tog strömmarna tag vid än och tog än ännu längre ut. EfterÂ�2 timmars grym surfning, dock känner jag mig som en nybörjare igen, så satt jag ner och snackade med lokalborna och de gav mig massa tips, då de hade sett mig ute och surfa. Så imorgon ska de nästan bli lika bra vågor vid samma tid och om jag orkar upp så hittar ni mig i vågorna igen.

Min plan var att åka till Malaysia imorgon, men nu harÂ�vågorna kommit tillbakaÂ�så det blir nog ett tag till här i Kuta. + attÂ�högsässongen börjar idag!!

Nu var det ett litet tag sedan som jag skrev i denna blogg.

Som ni har förståt så efter att jag såg Dancing imnates of Cebu i Cebu så flög jag tillbaka till Boracay. Boracay är en ö där det finns flera vackra stränder och den mest populära är white beach som också är överexponerad. Här som på många stränder i Thailand så visar de upp eldshower och festar till tidig morgon. Dock så festade jag inte till tidig morgon då jag tog mina dyklektioner på morgonen.

Dykningen är en av Filippinnernas största turistattraktioner. I synnerhet Parawan och här i Boracay. Parawan ska vara bättre del mer koraller och dels mer fiskar/hajar att se. Efter jag tog min scuba dive Padi slappade jag en dag på stranden medan jag väntade på mitt flyg. Temperaturen har blivit mycket human nu då det bara är runt 30-35 grader, runt 29-31 i vattnet. Mitt flyg tog mig till Clark där jag skulle flyga vidare nästa morgon till Bali via Singapore.

�

Clark AKA Angeles är stad som USA har byggt upp från ca 1930 till nu då de har en fygbas(flygstad) här, under Vietnamkriget och Secret war så började USA förvandla denna staden till en sexturist ort. Jag visste själv inte om det förrän en linflyttad österrikare berättade det för mig när jag var i Boracay. Så jag har försökt läs på lite om det. Här mellanlandade många av USAs stridsplan och piloterna passade på att â��ha roligtâ�� här innan deras kanske sista dagar kom. Efter krigen så har sexturismen fortsatt och nu är det inte bara Amerikaner som åker hit utan även Européer, Araber etc. En normal gogo dansar här tjänar ungefär 160PHP per dag vilket motsvarar ca 30SEK. Men om de dansar lite också istället för att stå rakt upp och ner med bara en bikini på sig så tjänar de ca 50SEK per dag. Så de tjänar inte mycket, dock när jag pratade med än på gatan om detta så var hon en dansare för att det inte fanns så mycket andra jobb att ta. Det går även att köpa med sig en gogodansar hem och jag hörde att det kostar mellan 30-300SEK, dock får man räkna med att man får diverse överraskningar med sig. Så detta stället om jag fattar det rätt är nästan som Pattaya i Thailand. Dock finns det inte så mycket strippklubbar här, hörde att det finns en och den var inte i närheten av den vanliga bargatan. Det är ganska tragiskt att se hela detta, men nyttigt att vidga sina perspektiv lite. Det är inte som när jag var i Patong 2004, då var det på sitt sätt mycket värre. Där handlade det mer om ren prostition, där kunde man knappt gå på gatorn utan att bli omringade av prostituerade tjejer eller ladyboys. Och då menar jag ordagrant omringade så det var till och med svårt att komma ut ur ringen.

Flyget till Clark var ett litet propellerplan med hela 20 sittplatser, jag hade på mig min t-shirt som jag köpte i fängelset i Cebu. DVS en fängelsetröja där det står lite smått â��I sawâ�� över resten av texten. I säkerhetskontrollen så frågade säkerhetsvakten om jag var en inmate, då berättade jag att jag hade sett dem i lördags. Det var ok och han sa att han tyckte att det var en väldigt bra grej att låta fångarna dansa, bra rehabilitering. Trots att det var ok så var de extra noga med vad jag fick ha i handbagaget, jag fick exempelvis inte ha några kablar, skosnören. DVS det jag fick ha i handbagaget var min dator, böcker, pass och en penna.

Jag gick ut på kvällen i Angeles med två stycken från Planet och vid andra baren träffade vi en fjärde från baren. Kvällen blev ganska tidig för mig då jag hade en lång resdag dagen efter och jag vill inte supporta den här staden som det har blivit.

Så jag packade aldrig upp min väska så jag hade samma fängelsetröja på mig när jag flög till Singapore och Bali. I Clark påpekade de också min tröja samt så påpekade piloten det. Dock var det ett större plan denna gången och en dörr till piloten.

I Singapore hade jag ca 4h att ta dö på, så jag åkte lite gratiståg mellan terminalerna och fick se hur vacker flygplats de har. Den sista timmen innan jag kunde checka in fördrev jag på McDonalds och handlade upp nästan alla mina kvarvarande Singapore dollar. När jag checkade in så gillade de först inte att jag inte hade en biljett ut ur Indonesien, men när de såg att jag hade ett svenskt pass så var det lugnt. Det är riktigt skönt att kunna visa upp att man är svensk vid de flesta gränserna i värden. Det går så enkelt och smidigt om man jämför med flera andra länder. Ett exempel är Vietnam där det bara är fyra länder som får on arrival visa, Sverige, Danmark, Norge och Finland. Detta är om jag förstår på grund av Olof Palme som hjälpte Vietnam och Kambodja sent 70-tal tidigt 80-tal. Dock vet jag inte hur han/vi hjälpte dem. Men tillbaka nu till min resa. Väl framme i Bali och klockan var runt 12 på natten. Jag hade inga pengar på mig så att jag kunde vara snabb och betala de 25USD för visumet utan behövde besöka i bankomat först. Vilket var helt ok men jag kom ganska långt bak i kön och det tog nästan 1 timme att komma in i landet. Det som jag har märkt än så länge i Filippinerna och i Indonesien är att de är inte effektiva. Effektivitet är en sak som jag gillar, så det är en fördel med Sverige och exempelvis Thailand.

Så jag hoppade in i en taxi och slog upp boende i Kuta och tog fart mot Kedin Inn, dett var dock fullt. Så jag gick per fot vidare och checkade in på ett Hotell som heter Rita, detta kostade 200.000 per natt dvs ca 175SEK. Så jag stannade här en natt efter att jag vaknade på morgonen åt jag frukost och sedan begav mig vidare för att hitta ett billigare ställe. Jag hittade ett på Kedin Inn 2 för 100.000 dvs halva priset. Dock utan AC, men det behöver man inte när det inte är så varmt längre, fy vad jag kommer att frysa i Sverige… Detta är ett schysst hotell med swimmingpool och stora rena rum. Priserna här på Bali har varit en liten chock efter att jag ha rest runt i Filippinerna i 2 veckor. Allt kostar mellan det dubbla till det tiodubbla här. Dock efter några dagar har jag kommit in i det och tycker att det är ok priser.

Exempel på priser:

• En natt på ett billigt hotell mellan 80-250SEK

• Mat mellan 10-40SEK

• Öl på krogen ca 22SEK

• Surfingbräda ca 40SEK/timmen, går att pruta ner till 20SEK om man hyr en longboard

• CocaCola på stranden 9SEK

• Båttur till Gili Trawanga (Fast boat, 3 timmar, mellan 270 â�� 600SEK) (Slow boat 130-350SEK.

• Mototaxi mellan 10-40SEK

• Internet 0,1SEK per minut

�

Så det är egentligen inte så dyrt….

Efter att jag checkade in på Kedins 2 begav jag mig till stranden för att utforska de berömda vågorna och de var verkligen underbara. Jag letade upp ett bra ställe och testade på att hyra en 7.6 bräda, har innan typ bara surfat med longboards. Vågorna var riktigt riktigt bra och det var underbart att gå ner i storlek på brädan. Nu kunde jag äntligen börja göra massa med brädan och jag märker hur mycket fortare jag utvecklas med en mindre bräda. Jag tillbringade ca 1½ timme i vattnet med att surfa, jag ville inte ta ut mig förmycket och köra upp hela magen då jag surfade utan tröja. (DVS det är ungefär som att ligga på sandpapper på brädan).

Efter att jag var klar med surfningen återvände jag till hotellet och badade bort saltvattnet i poolen på hotellet. Efter en kort powernap åt jag kvällsmat och gick ut för att utforska Kutas nattliv, det var ju ändå fredag… Här träffade jag bland annat på några som jag hade träffat på Why not bar i Nha trang (Vietnam), samt massor av Finnar. Jag gick hem relativt tidigt då jag inte ville missa surfningen dagen efter.

�

Dag 2 i Bali var ungefär som dag 1. DVS vakna, äta frukost, surfa i 2 timmar, koppla av i hotellpoolen, powernap, kvällsmat, lite Internet, fest. Man kan inte klaga. Dock sov jag i 11 timmar mellan lördag och söndag. Blev lite paff när jag kollade på klockan när jag vaknade och såg att klockan redan var 2, så då hade jag missat högvattnet på morgonen. Men jag hade ont i ryggen (antagligen en form av träningsverk) och var ganska trött i hela kroppen. Det tar mycket på kroppen att surfa, man kan se hur musklerna växer på väldigt kort tid, synd bara att fettet inte minskar i samma hastighet. Men jag bestämde mig för att dag 3 skulle bli en riktig slappedag på hotellet. DVS jag kom ut ur hotellrummet vid klockan 15, gick runt och käkade lite. Gick tillbaka till hotellrummet, kollade på en film. Gick ut och käkade, köpte med mig lite Cola och chips och kollade på några ytterliga filmer. Det är ju ändå söndag och det är ju slappedag och Sveriges Nationaldag.

Dag 4, idag när jag var på väg ner till stranden så såg jag att det var ganska dåliga vågor :(, små så för en helt nybörjare så är det riktigt bra, men inte så roligt för mig. Fick reda på att högvattnet skulle komma in vid kl 16, så det var bara att vänta.

Det var en försäljare som erbjöd mig en â��hotellpromotionâ�� som det så fint hette, som bygger på att man fick skjuts till ett hotell, där ställde de massa frågor till mig om hur jag brukar resa osv, sen skulle jag få en veckas gratis hotell någon stans i världen som jag är tvungen att boka i 45dagar i förväg(dock en bokningsavgift på 55USD). Jag hade inget bättre för mig då jag väntade på tidvattnet som skulle komma in 7 timmar senare. Så en timme kan jag kasta iväg där.

Men det var ganska skoj att berätta om hur jag fixar boende när jag reser och vilka prisklasser jag väljer i olika länder. Dock kom jag inte riktigt in i deras målgrupp då mina boende ligger på mellan 10-30USD/natten. Men det slog mig hur många olika länder jag faktiskt har besökt de 3 senaste åren.

�

Sverige, wiihii

Danmark

Norge

Luxemburg

Estland

Tyskland

Polen

Kroatien

Österrike

Tjeckien

Slovakien

Slovenien

Mexico

Belize

Guatemala

Honduras

Nicaragua

Costa Rica

Panama

Nya Zeeland

Australien

Vietnam

Kambodja

Thailand

Singapore

Filippinerna

Indonesien

Indien

Spanien

�

Jag har kanske glömt något land, men det är ganska många länder för att vara så kort tid. Så nästan 30 länder av totalt ca 40 länder som jag har besök hela mitt liv.

�

Imorgon bitti åker jag till Gili Trawanga som jag har fått ganska många rekommendationer att besöka. När jag hör folk prata om det så låter det mycket som Cay Calker utanför Belize. Men jag fårse om min bild är korrekt eller inte.

�

Här i Bali är myggorna lite annorlunda, det verkar inte vara många och de verkar inte vara direkt aggresiva mot mig. Men när jag får bett av dem så blir det stora utslag liknar typ nässelutslag. Ett bett som jag fick på ryggen svullnade upp till ca 7 cm i diameter, dock ganska avlångt. Jag har märkt om man smetar in dessa myggbetten i saliv så gör de inte lika ont och de försvinner ganska fort. Så här dränker jag in mig i myggmedel :).

�

Annars är det inte bara muskler som jag får av surfningen utan jag börjar bli ganska solbränd också. Vilket man inte tackar nej till.

�